Det nya jobbet

Har redan avklarat två veckor, och trivs bra med det. Tyvärr har vädret mestadels varit ganska träligt, men i går var det strålande solsken och cirka 18 grader varmt.

Alla på det nya arbetet är väldigt trevliga och roliga att ha att göra med. Vi är en bra blandning av nationaliteter; några Kiwis, ett tjeckiskt par, en ryska, en tyska (som jag inte träffat än) och enligt uppgift också en fransyska (heller aldrig träffat).

Arbetsdagarna i sig är ganska rutinmässiga. Man kommer in på morgonen, fyller i sitt time-sheet, plockar ihop frukten och grönsakerna från en lista man blivit tilldelad, tar med sig en skylt, och kör ut en liten lastbil till platsen där man ska sälja för dagen (företaget säljer på flera olika platser runtomkring Auckland). Väl där sätter man upp sin ”affär”, ställer ut skylten, och sitter ner på en stol i väntan på kunder.

För detta får jag exakt samma skitlön som ute på flygplatsen, men jobbar bra mycket längre dagar. Än så länge snittar jag 10-11 timmar, och med en arbetsvecka på fem-sex dagar blir det i slutänden betydligt mer än vad jag knåpade ihop tidigare. Less hassle, more dough.

Dessutom har jag oftast gott om tid att på plats läsa eller sitta ner och lyssna på ipoden. Har hunnit beta av flera avsnitt av årets sommarpratare, läst Coronado av Dennis Lehane och kommit halvvägs igenom Obamas memoarer på fyra arbetsdagar den här veckan. Under sommaren blir det kanske mindre tid för sådant, men med mer kunder går ju tiden i övrigt ändå snabbare.

En sommar med en tonårings sommarjobb på Nya Zeeland. Märkligt, men ganska kul ändå.

Favoritplatsen för min del är Tamaki Drive, som i mitt tycke är centrala Aucklands finaste vägsträcka. Den går längs med vattnet från centrala staden ut till Mission Bay, som är ett populärt sommarstråk med en härlig strand och några caféer.

***

Chefen lät mig börja en timme senare i går så jag kunde stanna hemma och se Danmark-Sverige. Jävla skit… Vi lämnar därmed ämnet.

***

I kväll ska vi gå på filmklubbsbio. Jag är medlem hos Rialto, som visar mycket bra film och annorlunda titlar jämfört med Skycity och Hoyts som enbart riktar in sig på Blockbusters. Ibland får man erbjudanden om s.k. advance screenings, där man får gå och se nya filmer innan premiären för $5 per person.

***

Vy från min arbetsplats på Tamaki Drive.


Ankfamilj på promenad vid en annan arbetsplats, Remuera Golf Course.


Annars är jag för tillfället rätt förbannad på olika organisationer som inte svarar på korrespondens. Dels den Australiska pensionsfonden som inte verkar bry sig om att återbetala mina pensionsinsättningar som arbetades ihop under förra året. Även Folksam har gjort sig förtjänta att få lite skit, då de struntar i att svara på mejl angående tandläkarbesök jag behöver göra som ska täckas av min utlandsförsäkring. Fy skäms!



Vi hörs