Utlandssvenskar: Så fick vi en superhelg med kallvattenchock

Våra lediga två dagar spenderade vi större delen av i Waitomo Caves som ligger drygt tre timmars bilfärd söder om Auckland. Dessa grottor är något av ett måste att besöka på nordön, inte minst p.g.a. de tusentals lysmaskar som bebor grottsystemen.

Vi for söderut i måndags, efter att jag återigen besökt tandläkaren och äntligen fått min tandkrona på plats. Den temporära kronan gick sönder två gånger om, så det var skönt att få det gjort.

På vägen ner gjorde vi ett snabbt stopp i staden Hamilton, och konstaterade efter en kort promenad att det fanns ett alldeles för stort antal barer och restauranger i förhållande till stadens storlek. Hamiltonbor tycker antagligen om att supa när arbetsveckan är över.

När vi väl kom till Waitomo bestämde vi oss för att stanna över natten på byns enda hotell (Motellet där man kunde välja mellan att bo i en båt, ett gammalt flygplan eller ett hobbithus var lite för dyrt). Om man nu varit vidskeplig hade det varit en god ide att bo någon annan stans, för det låg en ganska läskig atmosfär över det gamla bygget. Lonely Planet skriver: “If the hotel from The Shining and Bates Motel had a bastard son, it would be this grand old place. “

När vi checkat in korsade vi gatan och för att äta på en av de två restauranger som finns i byn. Med tanke på utbudet hoppades vi inte på för mycket, men voivoi, maten var utsökt! En grinig servitris drog ner betyget en aning, annars hade det varit full pott.

Efter en natt med dålig sömn (konstiga ljud, tvillingar i korridoren och en man med yxa), var det dags för grottäventyret. Det var otroligt häftigt. Det hela började med (efter instruktioner, våtdräktsprovning och annat tråkigt), med att vi fick abseila (svengelska?) ner drygt 40 m genom ett hål som gick rätt ner i grottsystemet. Väl där spenderade vi drygt tre timmar under jord med att åka linbana, simma i svinkallt vatten, och plaska runt i stora badringar medan lysmaskarna gjorde sin grej runt om i grottorna. Det var helt otroligt fint där nere, trots kylan och vassa stenkanter. På utvägen fick vi klättra oss igenom vattenfall och krypa igenom trånga passager. Det hela avslutades med en varmdusch, tomatsoppa och bagels innan vi fick betala 20 dollar för en cd med dåliga bilder. Men vilken upplevelse!

Det var verkligen skönt att lämna Auckland för någon dag, och suget efter att resa blev inte mindre. Ska göra ytterligare några korta tripper i december och januari. We’ll keep you posted.


***

Här är förklaringen till att man lätt bränner sig utomhus:



***

Vi hörs!

Stor spenderardag

Det ska tydligen alltid vara så att oförutsedda utgifter dyker upp när man minst behöver dem. I måndags förra veckan besökte jag tandläkaren återigen för att förbereda ett kronimplantat. Visserligen täcker min utlandsförsäkringen det den här gången, men måste ända punga ut med $660 gånger två! Förutom hål i fickan gjorde hästsprutan de bedövade mig med att halva käften och tungan var bortdomnad över dagen och jag drabbades av tillfälligt talfel.

Senare samma dag lämnade jag in bilen för en warrant of fitness (besiktning). Givetvis höll jag tummarna för att det skulle stanna vid besiktningskostnaden på 30 dollar. Det var ju så vitt jag kunde se eller höra med mina skrala kunskaper inga problem med bilen över huvud taget. Inte alls!

Besiktningen slutade med en nätt lista som var tvungen att åtgärdas inom två dagar eftersom det gamla beviset var på väg att utgå. Det brukar ju bli så att saker och ting görs i sista sekunden. Vi behövde nya framdäck, nya bromsbelägg, justera handbromsen eller möjligen till och med montera in nya av vad man nu monterar i en handbroms, och en del lampor (parkering och backlykta) som tydligen inte fungerade. Vi kunde höra pengarna rulla iväg i snabb takt.

Vi spenderade hela lediga tisdagen åt att köra runt Auckland på jakt efter det vi behövde - och det löste sig trots allt ganska enkelt, till en total kostnad på 300 dollar. 1000 dollar försvann alltså i ett nafs, på ingenting roligt alls! Men, om man försöker se positivt på det kommer jag få tillbaka det mesta från försäkringsbolaget, och förhoppningsvis kommer vi kunna lägga till några dollar på priset för bilen när det vankas försäljning.

***

Innan ledigheten är över för den här veckan ska vi köpa oss ett par smidiga solstolar att ta med på den stora resan. Sedan har vi nog allt som behövs; gaskök, tält, sovsäckar, tallrikar och bestick, vägatlas. Avresan närmar sig i rask takt!

***

Julkänslan infinner sig inte riktigt, temperaturen börjar stadga sig runt åtminstone 20 grader även dåliga dagar och julpyntet i köpcenter och skyltfönster känns bara fel. Det där med julkänslan är ganska svårt alltså, men irländarna har ändå köpt på sig en gran i plast och lite blandat pynt till lägenheten, så det kanske tar sig närmare högtiden.

***

Har börjat fundera över hur vi ska kunna följa Vancouver-OS när vi är ute och bilar. Jag måste självklart se hockeyn! Vi blir kanske helt enkelt tvungna att ta in på motell då och då för att ha tillgång till tv, med förhoppningsvis de rätta kanalerna. Tidsskillnaden är en bitch dock, 18 timmar före är vi här.

***

Okej, nu börjar vi den officiella nedräkningen: om 11 veckor lämnar vi Auckland!


Vi hörs

Utflykter

I morgon väntar starten på en femtio-sextio timmars arbetsvecka, så det är bra tid att summera vår tidigt-i-vecka-helg:

I går (måndag) blev så av: vi pungade upp lite mer än vad ett ordinärt biobesök kostar för att prova på deluxe-varianten i biokomplexet Hoyts ute i köpcentret Sylvia Park. Det kallas lite fancy pantsy for La Premiere, och rätt fancy är det.

Innan filmen får man tillgång till en lounge med bar där man kan sitta ner en stund, sedan visar personalen in en till ens platser i salongen. Och ja, sätena är något i hästväg. Enorma lädersäten, som med ett reglage i armstödet kan vinklas gradvis tills man rätt och slätt ligger ner och beskådar filmduken. Vid båda sidorna av dessa dubbelsäten har man ett litet bord (med bordslampa), och armstöden i mitten kan fällas bak om man hellre vill hångla än att se den film man betalat extra för att avnjuta i pampsäten. Under filmens gång serveras mat, dryck och dessert om man så önskar. Självklart åt vi mat! Och drack Heineken. Och åt Cheesecake till sista delen av filmen.

Filmen då? This is It. Ingen superproduktion, vilket det heller aldrig var tänkt att vara, men klart sevärd. Jag var ju trots allt en riktig MJ-nörd innan tonåren.

I dag har bockade vi av en annan aktivitet från to-do-listan, då vi tog färjan ut och åkte släp efter traktor runt vulkan-ön Rangitoto, som ligger här i Hauraki Gulfen - Aucklands hamn. Det var en häftig upplevelse. Ön kom till för drygt 700 år sedan efter ett antal vulkanutbrott. Det finns ett antal vandringsleder kring ön, varav en bär hela vägen upp till vulkankratern, där utsikten är grym.

Som oväntad - och tydligen ovanlig - bonus fick vi se valar i hamnen under färjetrippen ut till ön. Den reguljära färjan stannade upp någon minut så att passagerarna skulle få chans att se dem komma till ytan. Missade att uppfatta vad det var för art, men den var svart och vit. Och ja, hur ofta ser man valar över huvud taget? Vi säger att det var Späckhuggare. En Willy, med kalv.

Så, i det stora hela har det varit två mycket bra lediga dagar. Men självklart ska det alltid inträffa något man kan gnälla över. I går eftermiddag och över natten sprang ett par munsår-from-hell fram och slog rot på underläppa’ min. I morse såg jag ut som någon som inte nått ett helt övertygande resultat hos botoxkliniken.

****

On another note: Sommaren har inte riktigt nått hit än, men redan brinner mitt ansikte efter var och varannan arbetsdag. SPF 30+ räcker alltså inte, vi har nu inhandlat solskydd med 70+.

70+!

Strålningen är livsfarlig, och det gäller att försöka stanna i skuggan så länge det bara går om dagarna. Men brun blir jag ju. I ansiktet framför allt. Till viss del på underarmarna. Och mina händer ser ut som pepparkakor. Och mina fötter har ett fint inpräntat mönster efter mina flippies. Jag använde dem en dag! (Flip-flops heter för övrigt Jandals här. Inte Thongs som i Australien).



Nu sover vi.

Gonatt.



Bonusbilder: