Rapport från Bondi

Ja, jag fick återvända till Sydney och Bondi till slut, det skulle bara kosta mig ett par dagar, riksdaler, och timmars slit/biljettjakt innan jag fick sätta mig på ett nytt flyg från Nadi Airport. Det blev tyvärr en ganska trist avrundning på en resa som annars var helt fantastisk. Fiji vill jag definitivt återvända till, men Nomads Skylodge i Nadi kan jag vara utan.

Sara har ju redan berättat en del om hur vi hade det, så jag skippar det och föreslår istället de här två länkarna (1) (2), som tar er till två album fullmatade med palmer, rev, och havsvatten. Fijivistelsen bjöd också på en positiv bieffekt: eftersom ögruppen ligger två timmar före Australien, och jag vid den ofrivilliga förlängningen av min vistelse gick upp ordentligt tidigt (04.00 vid dagen för hemresa), så har jag nu kommit in i någon sorts rytm som gör att jag vaknar runt åtta varje morgon och inte kan sova mycket längre än så, helt otroligt bra för en morgoneremit som mig själv.

Andra glada nyheter? Ja, jag har nu efter att ha genomlevt alldeles för många veckors arbetslöshet fått ett arbete på heltid. Tyvärr börjar jag inte förrän den 11e, men då kan äntligen mitt reskassesparande ta vid. Jag har blivit anställd av Howards Storage World, och där ska jag spendera halva tiden i deras lager och andra halvan i butik där det krängs hyllsystem, förvaringslådor och annat man går igång på. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig att syssla med efter examen, men alla erfarenheter är bra och bla bla bla. Jag får betalt. Riktiga aussie $.

Så nu börjar framtiden bli ganska utstakad; nu ska jag jobba så mycket jag bara kan och får under cirka tre månader, sedan väntar resandet, den stora finalen. Under tiden verkar vi få besök i omgångar av vänner till Sara, och Ingemar som ska med oss den första biten av östkusten i november månad. Det ska bli väldigt roligt, och kanske dyker även systera min upp i januari, om hon nu inte köper planscher och dvd-filmer med japanska pojkband för sina löneutbetalningar innan de billiga Tokyo-Sydney biljetterna tar slut. Vi får väl se.

Annars då? Jag har nog aldrig frusit så mycket som vid återkomsten till Sydney i söndags då det var dryga 12 grader varmt utomhus, vilket betyder 12 grader varmt inomhus. Vi har sagt det förut och säger det igen; de kan fanimej inte bygga hus ordentligt här. Isolering existerar inte. Men det är ju ändå till stor del avkommor från fuskbyggandets vagga Storbritannien som befolkar den här kontinenten, så det är väl ett av arven man får dras med. Ungefär som egg & bacon eller fish & chips, även om just de rätterna är lättare att uppskatta.

Har ni sett att OS börjar snart? Det har vi. I varenda nyhetssändning rapporteras det om simlandslagets status. I förrgår gjorde tydligen ett simlandslagskändispar, typ Beckham och Posh-Spice i Speedos, slut med varandra. Bara så ni vet.

Så, nu är det alltså augusti. I november ska vi ut på vägarna igen. Jag räknar dagarna.

Cheers

update: ihopklippta filmklipp från resan.