2009-06-29

Dagarna går

Oj, oj, oj. Det har hänt mycket den senaste tiden. Nu är det ju i och för sig ganska länge sedan det skrevs något här, så bara man klivit ur sängen varje dag borde det väl finnas något att berätta? Men jorå. En del har hänt.

Det har (äntligen) hunnits med två arbetsintervjuer. Den första av dem var på ett ställe som säljer ”military surplus”, alltså militärt överskott eller liknande (tänk ÖB fast utan godis, schampo och VHS-filmer). De sålde bara militärprylar, och var väl överlag en ganska skum butik, med skum personal och skumma kunder.

Det jobbet fick jag inte, de ville ha någon som kunde stanna längre än till februari.

Den andra intervjun var ute på flygplatsen. Skickade in ansökan en morgon i veckan och två timmar senare blev jag uppringd och fick komma in på intervju dagen efter. Det gick bra, och jag gjorde i torsdags en s.k. Trial Day (övers: jobba gratis). Jobbade ungefär tre timmar i en bar, fick göra lite av varje som ingen annan ville göra, och det gick fint. Jag följde en Team Leader i hasorna hela dagen, och sen skulle hon och the Big Boss (på alla sätt och vis) diskutera min insats.

I dag måndag väntar jag på ett samtal från Rachel, där hon förhoppningsvis säger att jag får fortsätta. Jag skulle bli jävligt besviken, och förvånad, om det inte blir så. Team Leader-Julie sade adjö med orden ”I hope to see you again”, vilket i mina öron klingar ganska positivt. Men man vet ju aldrig. Inte fan hade jag trott att det skulle ta mig tre månader att hitta ett riktigt jobb heller…

Men, jag fyllde ju faktiskt 25 i går! Hade en väldigt bra födelsedagshelg. Sara hade lyckats få ledigt både lördag och söndag, så vi hann med en hel del. Pannkaksfrukost på lördagen, sedan tog vi Pärlan ut till Sylvia Park. Där strosade vi runt ett tag, och gick senare på bio och såg The Hangover. Den var faktiskt väldigt rolig. Hade väntat mig en helgrabbig rulle med tuttkavalkader á la American Pie, men den var inte riktigt så grabbig. Om än lite. Men Sara skrattade nog precis lika mycket som jag.

Senare på kvällen kokade vi upp en tomatsås med musslor, och svepte kastrullen med baguette och gott vin. Sedan följde några drinkar tillsammans med Jeremy och Jane, innan tolvslaget kom och jag fick lov att öppna paket. Av J & J fick jag en kopia av filmen The Odyssey - Sara hade köpt mig ett par ursnygga solglasögon vi hittade i stan förra veckan, och hade dessutom passat på att köpa sig ett par själv. Utöver det hade hon bokat in oss för brunch på The Orbit, som ligger i toppen av Sky Tower. Dit åkte vi igår, och det var fantastiskt gott. Självklart hade Sara påpekat att det var en födelsedag, och jag fick ett (gratis!) födelsedagskort och fyra marshmallows med tårtljus. Deluxe. Det bjuds en jäkla utsikt där uppe i tornet, men just den dagen var det mulet och dimmigt som bara den. Dock fick vi se en tjomme utföra ett Skyjump utanför fönstret, det var väldigt obehagligt.

Vissa blir glada av att laga mat.. Lucky me.


Mums.


Sweet as!

Dom sparade inte på krutet minsann..

Men innan helgen kom hade vi bokat flygbiljetterna hem nästa år! Det finns ett lågprisflygbolag som heter AirAsia (utnämnt till världens bästa 2009), som har helt vansinnigt billiga flygbiljetter. Den första halvan av vår hemresa går från Melbourne till Kuala Lumpur den 11 april nästa år. För den nätta trippen på åtta flygtimmar betalade vi 303 Australiska dollar. Tillsammans! Vi bestämde att nästa gång inte göra hela 25-30 timmarsflygningen i ett svep, utan mellanlandar i Kuala Lumpur i fyra nätter. Skitkul! Sedan flyger vi från KL den 15 april och landar 13 timmar senare på Stansted i London. Den trippen kostade 1600 Malaysiska Ringit (tror jag det heter), vilket motsvarar ungefär 3500 kr. Alltså betalar vi runt 5500 för HELA hemresan. För oss båda tillsammans. Det låter inte riktigt klokt, men stämmer. För flygresan till Auckland betalade vi 6000 kr, var.

En annan mindre rolig företeelse damp i dag ner som ett brev på posten (bokstavligen). Någon (inte Sara) hade tydligen kört pärlan 11km över hastighetsbegränsningen på en 50-väg för nästan två veckor sedan när vi var ute och utforskade nya delar av Auckland. Polisen ville ha 80 dollar för kalaset. Grattis!

Uppdaterar för övrigt FB-fotoalbumen då och då, så kolla in dem via länkarna till höger om ni inte varit där på ett tag.

Men, ja… nu väntar jag mest på ett telefonsamtal. Och håller tummarna.



Muriwai Beach - given i nästa fotobok, Sara kan hon!

2 kommentarer:

mattias sa...

Grattis på daj! skickade sms igår men de verkar inte som hern stoppade i sitt svenska kort på självaste högtidsdagen... ILLA...:) Härligt med jobb på g me. Haha, de betyder att skrället går över 50 då. Bra skit de! Hoppas allt är bra annars och att du får jobbet. ha de najs!

Danne sa...

Töck! Näe, men nu är det gjort!

Jadu, Pärlan är det bra med krut i... Tillräckligt för den här kulliga staden åtminstone.